det blev en prins.

20150207 klockan 01:58,
3646 gram och 50cm.

jag är lyckligast i världen, 9 dagar för tidigt kom våran prins. förlossningen gick väldigt snabbt och bra enligt dem på förlossningen, själv så tycker jag att det tog tid men det är väl kanske inte så konstigt då man har såna värkar. kan ju börja berätta lite från början, jag och stefan for och hämtade moa och ante för en tur till birsta och sen middag på olearys. hade lite sammandragningar i bilen men inge mer en så, jag och moa gick in för att glutta på hm och grabbarna gick vidare men vi hinner knappt igenom halva hm så känner jag hur det börjar rinna ner för benen så jag börja asgarva och sa till moa att vattnet hade gått och ringde stefan och sa att vi var tvungen att mötas, väl gjort så går vi ut mot bilen och jag ringer förlossningen och berättar och ba garvar då jag tyckte det var så komiskt att det gick inne på birsta av alla ställen.

förlossningen ber mig komma in på en koll, allt såg bra ut och jag hade inga värkar och dem konstaterade att det var vattnet som gått iallafall. så jag vart hem skickade och dem bad mig komma tillbaka på lördagen på en koll och skulle sedan sättas igång på söndagen om ingenting hade hänt innan. så vi vandrade ner till moa och ante som väntade på oss och bestämde att vi skulle åka och köpa med oss pizza hem, ja på vägen hem började värkarna komma och vattnet fortsatte rinna så var inte så mysigt. vi släppte av dem hemma i boda och åkte sedan hemåt för att äta och jag ville såklart få av mig mina blöta kläder och få duscha. vi packade i ordning lite och bestämde oss för att åka hem till pappa, hade värkar till och från hela vägen ner.. väl hos pappa så började dem komma allt jämnare och oftare till slut orkade jag inte mer.. klockan var över elva och jag tänkte att jag kommer aldrig kunna sova, gick på toa och såg lite blod så ringde förlossningen då även värkarna var som dem var så jag fick komma in. 

när vi kom till förlossningen vid 12 så ville dem kolla värkarna men jag hade så ont så klarade inte av att ha bandet runt magen så hon kollade om jag hade öppnat mig och ja det hade jag hela 7cm öppen var jag så det var bara till att gå över till ett förlossnings rum och sätta igång det hela. levde på lustgas så gått jag kunde och hon sa så många gånger att det snart var klart. slutade med lustgasen och tryckte på då jag inte tyckte det hjälpte nånting. hörde flera gånger kom igen andrea nu är det bara ett tag kvar. till slut sa hon krysta på tre gånger så är han snart ute. kollade ner och såg ett huvud och tänkte nu jävlar och tryckte på och då var han ute. skrek nästan rakt ut på en gång det är en pojk, jag ser en pung till stefan då han satt vänd mot mig, hahah.

efter det la dem upp han i min famn, fixade iordning mig ner till undertiden vi myste på lite. sedan så fick jag testa amma och det gick jätte bra, så då vägde dem han och mätte honom och hedde på han pyjamasen och vi fick lite fika under tiden. tog mig en dusch och sedan så gick vi och la oss. så jävla skönt att stefan inte var tvungen att åka utan sov två meter i från oss. jag sov ca 2 timmar kanske då jag vaknade att han gnällde till lite och somnade om igen men det kunde då inte jag göra. så där låg jag, dem kom in imorse och kollade så allt var bra med honom och att det gick bra att amma och sedan fick vi frulla. vi degade på ett bra tag sedan så ville dem se så jag kunde kissa, satfläsk vad ont det gjorde så ställde mig i duschen och då gick allt så mycket bättre. sen fixade vi oss, ammade och åkte sedan hem. 

jag är så sjukt stolt över stefan, han var så himla lugn och duktig. han satt vid min sida och höll mig i handen under hela tiden och försökte prata bort smärtan. är så glad att jag har dig, världens bästa pappa!

jag älskar er!




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback